Allt som blir översatt
Det är svårt att tänka sig att man skulle kunna genomleva en enda dag i sitt liv någonstans i Sverige utan att ta del av något material som översatts till svenska från något annat språk. I dagsläget översätts texter framför allt från engelska till svenska, men andelen texter som översätts från ryska, arabiska, kinesiska och de stora indiska språken ökar ständigt, även om det än så länge inte rör sig om några jättevolymer.
Översättningsbyråer
”Vänta här nu”, invänder kanske någon. ”Jag läste ju i tidningen bara häromdagen att översättandet från engelska minskar.” Ja, det stämmer, men bara när det gäller skönlitteratur. Tänk på allt annat som vi läser: krönikor i tidningar, copy i annonser, instruktionsböcker, olika texter på webbplatser. Det finns en stor mängd text på andra ställen än i böcker. Till skillnad från böcker översätts sådan text ofta av en översättningsbyrå och inte av en frilansande översättare.
Litterära översättare
Skönlitteratur, poesi och många fackböcker översätts ofta av enskilda, frilansande översättare. De som översätter är ofta verksamma inom samma område som den de översätter. Alltså översätter poeter poesi, och skönlitterära författare som Gun-Britt Sundström översätter skönlitteratur. En känsla för språket är nämligen ytterst nödvändig för att texten ska bli lika njutbar i översättning som i original.
Det finns många exempel genom historien på översättare som blivit osams med författaren, med författarens fans, eller ändrat i bokens handling. För att undvika det sistnämnda åtminstone väljer förlagen välrenommerade översättare. I film- och tv-branschen kan det dock se annorlunda ut. Där har översättarna också ofta dåligt med tid, vilket leder till en hel del märkligheter och felöversättningar.